lördag, maj 01, 2010

Mobbad denna vecka

Kanske är jag utmobbad, vad vet jag. Hur som helst har jag regelbundet länkat till svd, dn och senast ekot, medan mitt bloggverktyg envist påstår att jag inte diskuterar några som helst intressanta nyheter.

Enligt egen uppfattning diskuterar jag alltid något intressant, länkat eller ej. Annars skulle jag inte blogga. Endast undantagsvis meddelar jag att jag äter yoghurt med bär och nötter till frukost.

Men den förment fria bloggosfären fungerar på gam-medias villkor, och hittills har styrverktyget hittat länkarna till deras per definition viktiga artiklar.

Men inte den senaste veckan. Så det är klart man undrar....

Leve leve leve 1 Maj

Vi var fler än tiotusen personer som hörde Ohlys 1 Maj-tal i Kungsträdgården i Stockholm. Ekot kommenterar: ”När man ser tusentals i vänsterpartiets demonstrationståg är det svårt att förstå att partiet stundtals ligger farligt nära riksdagens fyraprocentspärr.”

För en gångs skull lyckades de sätta ord på en stark känsla.


Ung Vänsters Ida Gabrielsson och en stolt partiledare tågar ut från Medborgarplatsen

Landets till ytan minsta kommun hänger förstås på, och är varken den minsta elle tystaste grupperingen
Några paroller:
Att sälja stöldgods är häleri / offentliga sektorn äger vi!
Halva makten / hela lönen!
Ropen skalla, arbete åt alla!
Ropen skalla, bostad åt alla!
Yalla yalla, muren ska falla!
Inga pigor åt överklassen / låt dom skura dom egna dassen!
Inga rasister på våra gator / fyll dom istället med bögar och flator!
Kronprinsessan i bostadskö / Hagaparken ska vara park!
Krossa USA-imperialismen!
Internationell solidaritet, arbetarklassens kampenhet!

torsdag, april 29, 2010

Lika för alla är inte alltid rättvist

Nu ska det tas från de fattiga igen! Stadshushögern drar sig som bekant inte för det, och ser till att dra ned på det socioekonomiska stödet till skolor i fattiga områden. Ett stöd som skolorna är helt beroende av för att ge barnen möjlighet att lyckas.

Stödet används till nödvändig undervisning, främst i modersmål och svenska som andraspråk. Det används till förlängt öppethållande, så att det ända till kvällen finns personal och datorer till hands så att barnen kan sköta sina studier, även om de bor trångt eller inte har högutbildade föräldrar. En del av stödet går också till fritidsledare och öppen verksamhet, eftersom barnen i de här områdena vanligen inte tillbringar sin fritid med att skjutsas runt från den ena häftiga hobbyn till den andra.

Som exempel nämns Hjulsta skolor vars stöd minskat med två miljoner medan antalet elever ökat med 14 procent. Rektor på Hjulstaskolan uttalar sig och har helt rätt i sin kritik, utom när hon säger att de i Hjulsta har ett annorlunda uppdrag än andra skolor.
Nej! De har precis samma uppdrag. Men det krävs mer för att kunna fullgöra det.

Stockholms folkpartistiska borgarråd pekar istället på att skolpengen har höjts. ”Vi valde att lägga det lika över alla skolor istället” säger hon. Ja, det var just det. Detta är inte ett misstag, det är ett medvetet val. Och när det man har att välja på är att ge stöd åt dem som behöver eller att gynna dem som redan har, då kan man alltid lita på att borgarna väljer fel.

Se även Alliansfritt Sverige

tisdag, april 27, 2010

Tradition och schablon

Hur förväntas vi se på den blivande drottningen? Att tidningar och jubileumsböcker hyllar tradition och schablon framgår av Tillemas intressanta artikel där hon tar upp tre nya böcker om Victoria Bernadotte. En består av Herman Lindqvists sedvanliga devota plattityder, en låtsas vara privat, och en skildrar oskuldsfulla kungabrudar genom tiderna.
Drottning Kristina sa: ”Det krävs större mod att gifta sig än att dra i fält” - och avstod från bådadera. Men hon var ju intelligent.

Artikeln visar att det inte går att skilja bevakningen av en blivande regent från bevakningen av en kvinna. (Se även Politik och poesi om Kleopatra.) Kronprinsessan måste vara vacker eller åtminstone ge intryck av att vara det, men inte utmananade. Hon förväntas förkroppsliga patriarkatets och heteronormativitetens dygder. Jämförelsematerial i Victorias fall är lillasyster, som får ta på sig rollen av världslig, sexig tjej vars liv är festligt eller struligt. Storasyster måste visa sig ämbetet värdig genom att vara pliktmedveten och duglig - och i de nämnda böckerna citeras mäktiga män som kan bekräfta Victorias förmågor och den paradox som krävs av henne: hon är pappas favoritmedarbetare, men hon måste alltid kunna luta sig mot den trygge fästmannen. En kvinna är aldrig något i sig själv.

Artikeln kunde gärna ha gått några steg längre i framförallt feministisk analys. Det enda intressanta med Victoria sammanfattar Tillema i slutorden: ”Victoriagestalten sänder uppfordrande signaler och manar till självreglering: Se ut si, var så!”
Bättre förebild kan patriarkatet inte få än denna unga kvinna, som under intryck av de primitiva sederna i Förenta staterna tänker låta sig ledas av sin far fram till altaret. Som man leder en ko till betäckning.

Mer kungligt rolig mediekritik i dystopin i Wahllöfs tevekrönika

För övrigt anser jag att Haga ska vara park

måndag, april 26, 2010

De kunde väl fråga först

Klart för moské i Rinkeby - det lät som en utmärkt idé så som partierna i Stockholms stadhus presenterade den. Men Vänsterpartiet var inte med på det. Varför?
Därför att det inom vänstern ryms ett flertal rinkebybor som är dödströtta på att aldrig bli tillfrågade vid rådslag, som de boende i andra stadsdelar vanligen blir.

Självklart behövs en moské. En böne- och samlingsplats för alla olika islamska riktningar, så som de kristna samfunden på en ort kan dela på ett kyrkobygge när de små träkapellen står tomma och de behöver samla krafterna. Men detta bygge har utlovats åt ett enda samfund utan förberedande dialog eller samordning av intressena.

Självklart är det mycket mer som också behövs i Rinkeby. Sedan de stora arbetsplatserna flyttades därifrån går det sämre för handeln. Om gallerian måste slå igen är vi tillbaka vid utgångsläget, med videouthyrning i källaren och livsmedelsbarack på fältet. Detta anser stockholmspartierna att man löser genom att fyratusen moskébesökare shoppar i centrum. Parkeringsplatser för fyratusen bilar saknas dock.

När rinkebyborna i vintras ockuperade sitt gamla förvaltningshus för att hindra rivning var det en stolt gest för det gemensamma. För möten, bostäder, ungdomsverksamhet, kultur och demokrati. Allt det som en gång var Rinkebys kännetecken. Men ockupanterna kördes bort, huset revs, och ett nybygge beslutades i rasande fart.

Den borgerliga majoriteten tror sig plocka mångfaldspoäng på detta oförankrade utspel. Men hur har Socialdemokraterna resonerat, de som alltid tidigare haft en stark bas i den gamla Rinkeby-solidariteten?

Se Stockholmsvänstern